Igår var vi på Steneby och workshoppade med ett gäng barn i åldrarna 7-10.

Vi berättade fram karaktärer tillsammans och byggde drömrum åt dem.

Annonser

EMILY

Jag minns hur jag läser ”Emily”, en bokserie av Lucy Maud (är inte det den finaste namnkombo som finns??!!) Montgomery, mer känd för Anne på Grönkulla-serien. Jag minns Emily för att hon skriver, hon är en skrivande person, och hon kämpar med sitt skrivande, för att utvecklas, för att få bekräftelse, för att bara få ur sig allt det där som är inuti henne och som bara måste ut, som inte kommer ut på annat sätt än genom skrivande.

På midsommaraftonskvällen läser vi högt för varandra, och jag väljer att läsa en bit ur Emily.

DSC_0589

DSC_0590

DSC_0591 (1)

DSC_0592 (1)

DSC_0593

DSC_0594

DSC_0595

Texten berör mig på så många plan! Den känns både fruktansvärd och fantastisk! Och den passade så bra ihop med det Heidi läste samma kväll, ur Sylvia Plaths dagböcker – bara det faktum att det är dagböcker! Dagböcker som litteratur! ❤ Och det här med att vilja visa upp, att ångra det, för det är så mycket skam och tvivel, och så känsligt med texten. Det att bli bedömd, åh, alldeles vidrigt, att få höra att en är dålig, och sen att en är bra, att blir värderad, att söka upp värderingen. Att råka skriva något elakt! Att råka skriva något kul!

Och: önskan att bli känd, rik, att skriva en dagbok, som kan publiceras, när en dör. Att vilja lämna ett spår, finnas kvar lite, i världen. Att våga skriva! Att känna sig hänryckt! Alldeles utanför och alldeles i kroppen, samtidigt! Åh!

Jag vill skriva!

/Anna

Emelies workshop: Söka barndom

Vi åkte på loppisrunda med uppgiften: hitta ett föremål som slår ann något, som påminner om din barndom. Vi hittade massor, hela bilen full med material. Hemma igen fick vi välja en grej, innan vi fick veta hur vi skulle arbeta vidare. Sedan instruktion: Förstärk känslan i föremålet.

19488965_828396567334455_4962771813642709649_o

Minnen och material

Häromdagen höll Malin en workshop med oss. Först gjorde vi en skrivövning som utgick från en sorts meditation, där vi (i känslan-tanken) gick in i ett hus. Jag gick in i Johannas hus. Jag blev alldeles lycklig av att vara i huset, och senare i min text. Hela textvärlden. Till Johannas hus kom Therese. Vid lunchen började jag brodera Therese och hennes hund. ÄLSKAR att göra broderier som typ kommer från en halvfiktiv textvärld. ❤

det blev såhär:

DSC_0591

Jag tycker också om att tänka på hur text och textil nästan är samma ord, och att dom knyts ihop av att båda är nån sorts väv, eller ett sorts material, som, ja, en håller på med.

När jag försöker skriva ett blogginlägg om det här så är det lite svårt, det finns så mycket jag vill ha med. Jag vill skriva om Therese, mina minnen från när jag var liten. Jag vill skriva om stallet – när Malin på eftermiddagen tog med oss till stallet där hon var som barn så kom jag ihåg allt jag haft i stallet, fast i andra stall, saker och erfarenheter som är samma som Malins, och sånt som är helt annorlunda. Jag vill skriva om farliga saker – att springa på rundbalarna och hoppa ner i höet och kanske missa och hamna på cementgolvet, och att vara kropp i farligheterna, och vad som är kropp och vad som är farligt för mig idag. Jag vill skriva om text och textil, om hur jag lärt mig broderi från min mormor, om vad som är konst, om världen och minnet och ALLT.

men så mycket vill inte skrivas så lätt. det blir som lite för överväldigande. men men. det kommer mer text-textil.

Workshop: Stall

Efter förmiddagens skrivande, for vi iväg till mitt gamla stall, där jag levt och blivit den jag är. Stallet var ett hönshus som i etapper erövrades av mig och mina vänner, i kamp mot möss och råttor (opassande nog har jag råttfobi). Det liv jag levde där har jag byggt hela mitt vuxna liv på. Det är grunden till både den jag är och vad jag skriver. Att få dela och se vad de andra transformerar från denna plats är så spännande!!!!

I trappen, som jag sopat om och unnamed (8)om igen, och suttit i och rengjort sadlar, och slängt hö- och halmbalar nerför och levt och drömt fram min energi fick jag idag sitta och läsa högt ur mina debutböcker Joanna får en egen häst och Vågar Joanna hoppa. Böckerna är fritt byggda på min uppväxt i stallet. (Om du vill veta mer om mina böcker klicka här.)

Efter detta går residenset loss på stallföremål, som stigbyglar, hästskor, grimma, sporrar, borstar, flugspray etc. Vad som skapas? Fortsättning följer.

 

Första eftermiddag och kväll

Vi har pratt om textsamtal. Om kreativitet. Om rätten att inte bearbetar texter (ens på stavfel) Fått rådet att inte gå med i kulturföreningstyrelser. Vi har pratat om att få arbetstipendium. Att bara få hålla på. Hirarkier, marknad, finlitterära system, ilska, duktiga flickor. Andas ut och andas in. Paus. Klass. Att vara dålig. Klockan är över midnatt och det pratas än.