FLICKMATERIAL.

DETTA ÄR EN TEXT OM MIN (HEIDIS) WORKSHOP.

Jag ville prata om FLICKA.

Att säga ordet flicka, att titta på en flicka.

FLICKA är en tickande bomb.

FLICKA är som svamp i underlivet för vissa. Så jobbigt och kli-igt.

När jag säger FLICKA hörs det: pluttigt, kletigt, rosa, gulligt.

Värjer sig, vrider sig av själva ordet.

SÅ. ÄCKLIGT.

Och det är liksom Lolita som är äcklig, inte Humbert.

Vad betyder det att vara vuxen?

På universitetet pratade vi om PER-FOR-MA-TI-VI-TET.

Det betyder att allt är en lek.

Vi har samlats här på Interflicktion för att FLICKA intresserar oss.

Vad händer om vi kommer för nära FLICKA?

Jag kollade på Daisies för ett tag sen. Först gången jag försökte se den blev jag irriterad. Det var samma känsla som när jag försökte läsa Diva av Monika Fagerholm första gången för mer än tio år sen. Divas världsvanhet, kaxighet och självförtroende, och det stereotypa med flickorna i Daisies, störde mig. Jag ville att Diva skulle vara mer sårbar, och jag ville att Daisies-flickorna skulle vara lite mer… intellektuella? Vara tuffa och göra revolution eller nåt.

VÄX UPP!

Jag ville skriva nåt utopiskt och jag skrev tills det utopiska ströp texten. Jag ville skriva mig bort från VÄRLDEN, jag ville skriva lena fluffiga kaniner, jag ville skriva mjuk mossa och rosa spetsgardiner och aldrig behöva vara rädd mer.

Jag trodde att smärtan inte hade en plats i den texten, i det utopiska.

Vad är det i FLICKA man måste skydda sig ifrån?

Jag ville prata om vad FLICKA är.

FLICKA är FLICKmaterial, en restprodukt. Vid sitt sönderfall avger det joniserande strålning, som kan vara hälsofarlig. I kärnbränslecykeln kan nyligen använt FLICKA vara tillräckligt FLICKIGT för att orsaka död genom strålsjuka. FLICKIGHETEN avtar dock med tiden och efter 40 år är strålningsflödet en tusendel av vad det var, när en reaktor stängdes, men behöver ändå vila i hundratusentals år för att återgå till en nivå motsvarande berggrundens. FLICKhanteringen är därför besvärlig och underkastad rigorösa säkerhetsbestämmelser. Slutförvaring av FLICKA är ett vägval och ett svårt problem. Det mesta FLICKA förvaras för närvarande i tillfälliga lagerutrymmen, medan bästa permanenta förvaringsalternativ övervägs.

Daisies-flickorna, Marie I och Marie II, är flickrobotar som slutar fungera som de ska. De är flickimitationer som inne på damtoaletten, bredvid en annan flicka som bär en mer passande klänning och mer diskret smink, framstår som märkliga, groteska. Som smutsiga trasdockor.

VARFÖR MÅSTE DOM HÄR JOBBIGA FLICKORNA VARA HÄR OCH GÖRA DOM HÄR JOBBIGA SAKERNA??????

Alltid alltid alltid kände jag mig som en förvuxen insekt som var tvungen att släpa omkring på sina äckliga kroppsdelar i olika rena, städade rum, störa och smutsa ner, genera alla som såg mig.

Det var bara det där FLICKA som förföljde mig. Jag försökte göra mig av med det och jag försökte omfamna det, men jag kunde hela tiden se skuggan av något annat. Jag konfronterade skuggorna hela tiden, bar ut allt i ljuset och sa allt högt, men jag blev aldrig helt ren. I vissa rum lämnade jag fortfarande besvärliga fläckar.

En dag kom jag till ett litet vitt stenhus på en ö i Mälaren. I början försökte jag alltid sitta så att jag kunde titta ut genom fönstret, men det gjorde att jag hamnade längst in i det avlånga rummet, längst bort från dörren. Så jag började sitta vid ena kortsidan av långbordet, så att jag alltid kunde se utgången. Så att jag alltid lätt kunde resa mig och gå. Så att jag inte skulle behöva trycka mina äckliga insektslemmar mot väggarna, mot stolsryggarna, medan jag försökte hinna ut innan min kropp började läcka sin obehagliga vätska. Jag hade ingen kontroll över det.

GRÅTEN som menstruationen – okontrollerbar.

Just nu, just här, är behärskning det finaste och högsta.

DE COOLA TJEJERNA I HÖGSTADIET: röker, har mycket smink, tighta kläder, pluggar inte.

DE DUKTIGA FLICKORNA: är högpresterande töntiga underdogs som får revansch när DE COOLA TJEJERNA bara kommer in på förskoleprogrammet och de själva går typ samhäll eller natur och sen pluggar till t.ex. socionom.

De coola tjejerna i högstadiet vet inte om att de är losers och de drömmer inte om att bli författare.

Det är väldigt synd om de duktiga flickorna för det är så jobbigt att alltid vara så bra på allt.

Nånting med Daisies fick mig att tänka på Spice Girls och videon till låten Wannabe. Flickimitationer som trashar festen och dansar på borden, pussar gamla gubbar på kinden och FNITTRAR.

Spice Girls är den sportiga, den snälla, den slampiga, den coola, den förnäma, och de är KOMPISAR.

Spice Girls är både DE COOLA TJEJERNA och DE DUKTIGA FLICKORNA.

Marie I och Marie II är KOMPISAR. Dom vet vad som passar sig men dom har bestämt sig för att skita i det och bli DÅLIGA. DÅLIGA betyder: dricka sprit, röka cigaretter, utnyttja män, äta mycket, bli utslängda från krogen. Dom har toffsar i håret, korta klänningar, mycket smink och FNITTRAR onaturligt.

Halva filmen handlar om att äta. Maten och kakorna är en besatthet. De äter och äter och äter. De kastar tårta på varandra och äter den från sina egna ansikten.

De sitter i kristallkronan och gungar.

Pippi har två kompisar. Tommy och Annika. Deras mamma ska ha kalas och Pippi är bjuden. Hon övar tillsammans med sin häst innan, eftersom hon aldrig har varit på kalas innan och inte vet hur man gör. På kalaset petar Pippi på tårtan med fingret, stoppar ner kakor i fickan, knuffar sig fram mellan gästerna och trampar på deras tår och får dem att spilla kaffe på sina klänningar. Hon sliter duken från bordet så att porslinet åker ner i golvet och går sönder, hänger i kristallkronan och drar i mattan så att några gäster ramlar och slår sig.

Annika säger: ”Man får inte göra så som du gjorde nu, Pippi.”

Pippi har toffsar i håret, kort klänning, knästrumpor och kängor. Hon är världsvan, kaxig och har självförtroende.

Så. Jag är i det vita stenhuset, på den fina ön i Mälaren, och jag LÄCKER. Jag har en obehaglig skugga som jag inte blir av med, och jag kan inte se den för jag har SOLEN RAKT I ÖGONEN och blir så bländad och måste gråta hela tiden. Jag förstår inte vad någon säger och ingen möter min blick och ingen pratar med mig. Alla ser min skugga utom jag, och det verkar vara något OBEHAGLIGT de ser.

Jag sysslar med DRAG. Att draga är att överdriva, att lyfta fram, att frossa. I dragen finns tillåtelse till feltolkning. Man kan ha ögonbrynen i pannan och läppstift utanför munnen. Man kan vara VEM MAN VILL och man får vara HUR man vill. Ibland är det en parodiering av könsstereotyper, ibland är det en fantasi om en alien från planeten FLICKA.

Det är konst. Att sminka sig kan vara att skapa.

FLICKA sprängs och bränns. Vad ska vi göra med FLICKA?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s