rosa_världen_dikten.doc

jag har skrivit om det som

          /dom får inte märka det

   rosa (dirty) kött

jag dricker det ur koppar

händerna alldeles som fluff

någon har klistrat tyg på dom

          /kopparna – kropparna – skedarna – lakana

ur huvudet kommer rosorna

inte på kinderna men ur munnarna

   växtköttet torkar

   köttsaven stelnar

klistra tyget på dom blanka ytorna

   hårt av lim på fingrarna

   trygga in bladen

jag beskär dom med ömhet

ljust ljust rosa saft

det smakar inget

jag vill ha en sån ryggsäck

ngt annat kan inte förvara mig

hästarna & elefanterna

dom lägger sig som flugor

tunga djur

runt ögonen

   rosa kajal

   rosa mascara

det rinner ur mina ögon

det blöder ur huden

mitt alldeles rosa huvud

          aj

jag uttalar orden

väller som

   rosa (dirty) kött

med min mörkaste mansröst

   säger jag

[ aj baj pink skit ]

jag har lärt mig språket

det kommer ur vecken.

i tiden.

rosa maskar

ngt annat kan inte försvara mig

tyget fastnar i topparna

lämna små av tryck

tryck av tryck & slingor

det mjuka köttet mot skedarna

skedarna mot porslinet

ljudet av mot

jag har gått till johannas hus

   just för detta

johanna geggar med mjöl & karamellfärg

   över köttet

   baka i ugnen

öppna inte innan det är klart

det är fortfarande rosa i mitten

där vätskan kommer

jag flyter ut över porslinet

det gälla ljudet

   rosa maskor

av polyester

viscos

av hundra procent

naturligt material

mat att matta av

lägg den på golvet & sortera

 

fel sorts rosa gör mig gammal

en uråldrig

ur ådrorna

          FLICKA

rinner det

det ljusröda blodet

om blodet är ljusrött måst man

   genast larma

   om det rinner i stötar

   ur aortan

   ring veterinären

   om det rinner som kåda

ta det lugnt

om det är mörkrött

   en mkt gammal flicka

utmattad av blodbrist

om det rinner över händerna

om det rinner över plasthästarna

 

termometern måste in djupt i köttet

yttempen är just det

yta

blank i neon

reflexmaterial

ät bara naturligt

gärna längs stranden

kolla på himlen när

tror du att grå & rosa är samma

lägg grå till namnet

jag råkade hugga mig

i benet och då var köttet just så

grå

johanna ger bort alla sina barbies.

men jag kan inte härbärgera

   deras skönhet

   deras gummikött

   deras kraft

månen lyser över mig

och ngt slemmigt

faller över taken

det ligger sakta

det är ett dött liv.

ljusrosa tak, golv & väggar

jag blir ett hus

blekt av månen & solen.

rosa markörer

över asfalten & marken

himlarna

med ögonen

vända inåt

bara vitan, svagt rosa av ådror & tårar

syns

det som då ses

den rosa kärnan

här finns barbies kök & barbies frisersalong

men jag kan inte laga annat än maskar

långa spagetti

som skärs i bitar

klipps till hö

faller av som hår

faller från himlen som

rosa stjärnor

grå av gruset

vassapärlor & kanterna på snäckorna

rosa som ryggsäckar

pracka på den något

rosa spagetti

såsom benen

degen, tyget, håren, bladen,

   tunna trådar över himlen

bleka falurosa byggnader

över gravarna

äcklig korv & fula blommor

min värld är inte så värd

johanna har flyttat till stan

rött blir rosa fläckar

jag är en hållare för pennor

jag är en hålslag

jag är tryckluftspump

luften just så, exakt

i mig

tryckt

orden

hålar ngt i huden

jag är en ordning

sakerna fläckar, fläckar mig

hur ska jag hålla detta       /rosa (dirty)

 

hej. jag skrev en dikt när det var massa poeter här. jag skrev och det kändes bra när jag skrev, jag bara skrev. i min anteckningsbok. jag redigerade INTE. jag hatar att redigera. sen läste jag upp och då kändes det inte bra. jag tror jag kände mig lite ond och elak. jag tror jag kände mig lite o-uppbygglig. jag tror jag kände mig lite jag vet inte lite som lite dålig konst lite dålig text jag känner ofta så som att det är så att jag bara gör nåt bra när jag är ensam och sen när det kommer fler bara är det så att det inte känns så bra men jag vet inte jag baraa VET INTE jag blir så trött, jag känner mkt trötthet, jag känner mig som en liten och trött person som jag vet inte. jag skrev och när det skrev kändes det som om det kunde vara ALLT att jag bara kände att det fanns massa saker i mig som bara var helt olika och så kom dom ihop men det var ändå samma sfast på massa olika sätt och det var alltdeles splittrat och jag kände att det var väldigt jag vet inte, som om jag kunde bara greja mig till ngt som var supermkt jag och alla och allt och det kunde vara en klumpsom jag älskade och det var asbra. sen blev jag osäker, allt var lite konstigt. allt var. jag vet inte jag visste inget. men jag tänkte nu att jag skrev så nu är det som att det blev. blevblev. detta är texten. 

puss &kram anna (anna N alltså, det var en annan anna, Anna M. men nu är det N, )

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s